Den nuvarande lagstiftningen om könstillhörighet är 50 år gammal. Det är uppenbart att den behöver moderniseras. I grunden handlar det om att stärka livsvillkoren och motverka psykisk ohälsa för transpersoner. Det har varit möjligt att ändra juridiskt kön sedan år 1972. Det kräver dock att man utreds inom sjukvården och får en medicinsk diagnos. Det kan då uppfattas som att man stämplas som sjuk. Det bidrar till psykisk ohälsa hos en redan utsatt grupp.
Idag är det samma utredningar som krävs för att ändra juridiskt kön som det är för att göra kirurgiska ingrepp i könsorganen. Enligt det förslag som vi lägger fram nu så separeras frågan och processen om juridiskt kön från den om att göra kirurgiska ingrepp i könsorganen. Vi vill inte ändra åldersgränserna för kirurgiska ingrepp och för kirurgi ska det, precis som idag, krävas diagnos och en omfattade utredning inom hälso- och sjukvården. Sedan årsskiftet bedrivs stora delarna av könsdysforivården, inklusive könsdysforiutredning och underlivskirurgi, som nationell högspecialiserad vård.
Enligt det nya förslaget ska den som vill ändra juridiskt kön genomgå en medicinsk utredning – utförd av läkare eller psykolog – för att avgöra om personens könsidentitet kan anses vara bestående. Sedan är det Socialstyrelsen som ska pröva om ändringen av det juridiska könet ska godkännas.
Farhågorna som kritiker gärna lyfter upp har inte infriats i våra grannländer, som har en mer långtgående lagstiftning än den som föreslås i Sverige. Danmark och Norge har, för snart tio år sen, redan infört enklare vägar för att ändra juridiskt kön. 2023 gjorde Finland likadant. Exempelvis har Norge en lagstiftning som tillåter juridiskt könsbyte från 6 års ålder och i samtliga nordiska länder utgår ändring av juridiskt kön helt från självidentifikation. I Sverige ska det, med vårt förslag, fortsatt krävas en prövning.
Vi föreslår nu en moderniserad och välbalanserad ny könstillhörighetslag som är en viktig reform för att förbättra livsvillkoren för transpersoner.
Till skillnad mot de förslag som den förra S-regeringen la fram är detta ett måttligt och välbalanserat förslag som beaktar synpunkter från de många olika remissinstanserna. Då handlade det bland annat om en sänkt åldersgräns till 12 år för att få ändra juridiskt kön och att detta skulle få ske utan prövning. Vidare föreslogs att barn som fyllt 15 år skulle få genomgå vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen, efter tillstånd från Socialstyrelsen. Det sa Moderaterna starkt nej till.
