För Östergötlands del innebär det att till exempel Centralbryggeriet, Vreta Kloster bryggeri eller för den delen Ölsbo Gårdsbryggeri kan fortsätta sin verksamhet, skriver Niklas Borg (M) och Susanne Nordström (M).
Regeringen tar nu ytterligare ett steg för att Sverige ska bli friare och mer företagarvänligt. I budgetpropositionen för 2025 aviseras att den moderatledda regeringen sänker alkoholskatten för öl tillverkad av mikrobryggerier och andra oberoende småbryggerier.
Regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för små bryggerier är ett steg i rätt riktning för att främja en växande och viktig del av Sveriges dryckesindustri. Mikrobryggerier har blivit alltmer populära de senaste åren, och deras närvaro stärker både den lokala ekonomin och den svenska ölmarknadens mångfald. Genom att erbjuda en skattenedsättning till de bryggerier som producerar upp till tre miljoner liter öl per år, kan små aktörer få bättre förutsättningar att växa och utvecklas. För Östergötlands del innebär det att till exempel Centralbryggeriet, Vreta Kloster bryggeri eller för den delen Ölsbo Gårdsbryggeri kan fortsätta sin verksamhet.
Förslaget innebär att de minsta producenterna kan få upp till 50 procents skattenedsättning, vilket ger en möjlighet att investera i sin verksamhet, förbättra produktionen och öka sin konkurrenskraft gentemot större aktörer. Det är särskilt viktigt eftersom de största bryggerierna i Sverige i dag står för över 90 procent av all producerad öl. För de små bryggerier som producerar under 500 000 liter per år, vilket utgör cirka 97 procent av alla svenska bryggerier, innebär förslaget en betydande lättnad.
Reformen handlar inte bara om att sänka priset på öl, utan om att ge små ölproducenter den ekonomiska stabilitet de behöver för att kunna växa och bidra till den lokala ekonomin. Hur de väljer att använda den sänkta skatten – om det är för att sänka priset för konsumenterna, investera i ny teknik eller öka sina vinstmarginaler – är upp till dem. Det viktiga är att de får möjlighet att konkurrera på riktigt.
En oro som ibland lyfts i samband med sänkta alkoholskatter är risken för ökad alkoholkonsumtion och försämrad folkhälsa. Men regeringens förslag bedöms inte påverka den totala alkoholkonsumtionen nämnvärt, eftersom det rör en mycket liten andel av de totala alkoholdryckerna på marknaden. Det är också värt att notera att denna skattesänkning inte är unik för Sverige. Många andra EU-länder har redan infört liknande skattenedsättningar för små ölproducenter, vilket har gynnat tillväxten av mikrobryggerier och diversifierat deras dryckeskultur.
Genom att minska skattebördan kan vi se till att den svenska ölmarknaden fortsätter utvecklas och erbjuder konsumenter fler valmöjligheter av högkvalitativa, lokalt producerade produkter. Det är ett steg mot en mer dynamisk och hållbar dryckesindustri – både i Sverige och i Östergötlands län.
