Utanförskap och integration

Allt för många linköpingsbor lever i utanförskap och bidragsberoende. Sveriges integrationspolitik har inte utformats för att ge människor det bästa stödet för att bli en del av vårt gemensamma samhälle, lära sig tillräckligt bra svenska och komma in på arbetsmarknaden.

Vi moderater vill se en reformering av integrationspolitiken med tydligare krav på att lära sig svenska och hur det svenska samhället fungerar där nyanlända successivt får kvalificera sig till välfärdssystemen.

Vi vill att det alltid ska löna sig att arbeta framför att leva på bidrag, därför vill vi införa ett bidragstak så att det inte ska gå att stapla bidrag på varandra. Men det är också viktigt att det blir mer förmånligt att anställa en person som varit arbetslös och att stödet från samhället för att gå från bidrag till jobb och egen försörjning blir mer träffsäkert.

En lyckad integrering bland nyanlända är av stor vikt och kräver krafttag från kommunen i kombination med en ökad kravställan på de som tar del av insatserna. Vi ser dels att det behövs fler timmars undervisning inom samhällsorientering innehållandes information om hedersrelaterat våld och förtryck, nutida normer och värderingar, rättigheter, diskriminering samt olika sätt att leva tillsammans i Sverige.

Grundläggande svenska är en nyckel för att den som nyligen kommit hit ska kunna ta steget från nyanländ till nyanställd. Därför vill vi att SFI, som idag läses 15 timmar per vecka under terminstid, utökas till att bli en del av heltidssysselsättning som bedrivs året runt i kombination med andra språkhöjande aktiviteter såsom praktik. Vi ser att personer fastnar i SFI, utan att kunna ta till sig kunskap eller lära sig svenska. Vi vill utöka sätten att lära sig svenska på och inte bara använda den klassiska klassrumsundervisningen. Om antalet timmar utökas blir det även lättare att få in fler typer av lärande inom ramen för utbildningen.

Personer med låg utbildningsnivå ska kunna arbeta närmre och mer individanpassat tillsammans med kommunens mobila pedagoger, som gärna kan vara utbildade specialpedagoger och arbetsterapeuter. Dessa ska kunna ta del av utbildning för vuxna – ett försteg för att klara av den lagreglerade vuxenutbildningen, eller jobba med språkutveckling där verksamhet kombineras med språkinlärning med hjälp av handledare.